Ökad kunskap om byggplåt hos arkitekter

19 januari 2022

I november presenterades en ny undersökning som gjorts på uppdrag av branschorganisationen Svensk Byggplåt. Undersökningen visar att nära 9 av 10 arkitekter, 89% av de tillfrågade som föreskrivit byggplåt är nöjda med slutresultatet. Jämfört med motsvarande undersökning som gjordes under 2016 har den siffran nu ökat med 22%. Det är främst tre faktorer som har lett till nöjdare arkitekter.

En uppföljning av undersökningen 2016

Under 2016 genomförde Svensk Byggplåt en undersökning mot arkitekter för att få en förståelse för deras kunskap och tankar kring byggplåt. De var nu dags att följa upp denna undersökning för att se hur branschen utvecklats och för att få koll på vilka utmaningar som är aktuella idag. Resultatet av den nya undersökningen visar bland annat att 26% av arkitekterna har blivit mer positiva till byggplåt under de senaste fem åren.

En av frågorna som ställdes till arkitekterna var om de någon gång föreskrivit plåt. 2016 var det 93% som svarade ja på den frågan, medan det nu 2021 var hela 98% som svarade ja. Det tyder på att användningen av plåt ökat, men den viktigaste slutsatsen av undersökningen är att fler arkitekter är nöjda med resultatet.

9 av 10 arkitekter är nöjda med resultatet när de väljer plåt

2016 var det 67% av de som föreskrivit plåt som var nöjda med slutresultatet. I den nya undersökningen hade detta ökat till 89%. Bland de som är nöjda med slutresultatet anges dessa punkter vara viktiga anledningar:

Det estetiska resultatet.
Ett bra samarbete med plåtslagarna.
Bra material och produkter som passar projektet.

“Undersökningens viktigaste slutsats är att fler arkitekter blir nöjda när det väljer att arbeta med plåt, och det betyder mycket för Svensk Byggplåt att få detta beviset. Det är viktigt att arkitekterna har rätt kunskaper, och det är så härligt att se att den kunskap som Svensk Byggplåt varit med och spridit har gett resultat.” säger Åsa Ragnarsson på Far from standard som ligger bakom denna undersökningen tillsammans med Novus.

Det är många olika aktiviteter i branschen som bidragit till en ökad kunskap hos arkitekterna.

Bland annat ger Svensk Byggplåt ut tidningen MIA – metall i arkitekturen. Arkitekturevenemanget PLÅT som innehåller både utställning och föreläsningar anordnas varje år, och där delas även Plåtpriset ut. Det är ett arkitekturpris som sponsras av Svensk Byggplåt och som delas ut till en svensk arkitektbyrå som under året färdigställt en byggnad där plåtfasadens möjligheter lyfts fram.

Lunds Tingsrätt, Fojab, foto: Felix Gerlach. Trikåfabriken, Tengbom och Dockan, Fojab, foto Markus Linderoth. Illustrationer Eva Lindeberg.

Dialog mellan arkitekt och plåtslagare är otroligt viktig

Insatserna för att öka kännedomen om plåt och dess egenskaper har gett resultat. Nu när man ser att arkitekter har fått en ökad kunskap är det dags att ta tag i nästa utmaning. I den nya undersökningen svarade många arkitekter (56%) att samarbetet med plåtslagarna var en viktigt faktor till framgång. Detta innebär att ett mindre bra samarbete kan vara avgörande för projektet.

“Undersökningen visade att det ofta var dialogen med plåtslagarna som brustit när arkitekterna inte var nöjda med slutresultatet. Det vill Svensk Byggplåt nu ta fasta på och göra satsningar som förbättrar relationerna och ökar förståelsen mellan arkitekter, plåtslagare och andra aktörer i branschen. Vi vet att ökad kunskap och dialog i tidiga skeden gör både processen och slutresultatet bättre. Korta filmer i sociala medier och tidningen Mia med tillhörande Mia-mingel är exempel på bra forum där frågan kommer att lyftas.” säger Åsa.

När slutreslutatet inte går i linje med visionen

En annan insikt som undersökningen gav är att 35% av alla arkitekter som föreskrivit plåt fått avslag på detta i ett senare skede. Varför det är så vill Svensk Byggplåt fördjupa sig mer i. Efter att arkitekterna slutfört sitt uppdrag och lämnat över projektet till en entreprenör är de oftast inte längre delaktiga i processen. Här kan olika beslut fattas som inte går i linje med arkitektens vision.

“Man vill ju såklart att alla ska bli nöjda i slutet. Även om resultatet inte blir exakt som det var tänkt från början blir det oftast bäst när de inblandade parterna tillsammans kommer fram till en lösning utifrån projektets förutsättningar, då tar man tillvara på alla professioner i projektet. Då får också arkitekten en förståelse för varför vissa beslut togs och kommer troligtvis att vara mer nöjd med slutresultatet.” säger Åsa.

Det kan vara flera faktorer som gör att slutresultatet inte går i linje med arkitektens vision. Det finns till exempel en problematik kring att regioner och städer inte tagit del av den forskning som finns kring plåt, de nekar användning av byggnadsplåt i vissa metaller och hänvisar till miljöfaror. Det kan också vara så att man väljer ett annat material än det föreskrivna på grund av kostnaden, vad som är tillgängligt i lager eller någons personliga åsikt.

Arkitekter är sugna på att lära sig mer om plåt

Undersökningen visade också på att arkitekter är mycket villiga att lära sig mer om plåt. Många hade klickat i alla alternativ på frågan kring vilket område de ville ha mer information om. Det finns stort intresse av bland annat innovation, nya produkter, byggtekniska delar, plåtslageriarbetets möjligheter, miljö- och energismarta lösningar.

“Att arkitekterna är så intresserade av att lära sig ännu mer om plåt är väldigt roligt att se, detta ska man inte underskatta. Jag upplever att branschen är lite rädda för att ta kontakt med arkitekter och att man tror att de inte är intresserade av att lära sig mer om plåt, men detta visar på motsatsen. Även om kunskapen är god så kan det bli ännu bättre!” säger Åsa.